Då var Solrostävlingen över för i år. Strålkastarna har slocknat, priserna är utdelade och en känsla av tomhet börjar infinna sig. Nu finns plötsligt tid för analys och eftertanke och jag försöker så smått att smälta min 43:e-placering. Frågan som maler i mitt medvetande är: Vad var det som gick fel? Att jag inte nådde upp till förstaplatsen, det kan jag acceptera - men 43:e plats - det känns definitivt inte som ett acceptabelt resultat i proportion till den tid jag lagt ner under nästan fyra månader. Men skam den som ger sig. Till nästa år kommer satsningen att bli, om möjligt, ännu hårdare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.